Expertanalys av loggarna

Jag bad Rickard Andersson på Safecast (där jag köpte Klimatloggen) om hjälp med att analysera mina värden som jag fått fram. Han svarade snabbt och gav mig en bra generell analys.

Citat
Det är lite för dålig upplösning på statistiken för att jag ska kunna se vad som händer men jag hittar ett par fenomen.

Generellt gäller att vid samma fuktkvot så fördubblas rf vid halvering av temperaturen.

Dvs, om temperaturen ökar i krypgrunden och man inte tillför vatten så borde rf sjunka. I ett par fall gällande krypgrunden kan jag se sådan tendens men generellt så verkar de följas åt. Det innebär så vitt jag kan gissa att din luftomsättning är för hög eller att du får fukt någon annanstans ifrån.

Ett expriment kan då vara att under en vecka ställa en sensor på en liten kloss, över klossen lägga en stor (STOR, minst en drickabackstorlek) lufttät back med öppningen mot marken så det sluter tätt.
Om det blir bättre i detta kontrollerade utrymme så borde ventilationen minskas, inte ökas. Att försöka värma eller kondensera vatten för att minska luftfuktigheten borde också vara meningslöst om det svarar så snabbt på svängningar.

Eftersom även din torpargrund även följer samma mönster men är mer kontrollerad i rörelserna tror jag att man här kan göra något åt luftfuktigheten genom dränage, markfuktspärr eller kondensering.

Om man haft med utetemp som parameter hade man enkelt sätt om grunden får någon värme av mark och huskropp.
Slut citat

Tack Rickard för analys och tips!
Jag frågade därefter Rickard hur han skulle vilja ha värdena presenterade för att kunna göra en så bra analys som möjligt. Han svarade följande:

Citat
Eftersom du har 2 olika konstruktionstyper som följer olika lagar föreslår jag att du gör ett diagram för respektive grund.

Diagrammet bör inehålla temp i grund, luftfuktighet i grund, temp ute, eventuellt luftfuktighet ute.

Dom bör heller inte sträcka sig över en lägre tidsperiod än 1 vecka och du bör notera väderförhållandena i anslutning till diagrammet. (Regn, sol, stabilt)

Stora tidsserier är bara intressant om man vill titta på trenden. Blir det torrare eller fuktigare, men säger väldigt lite om vad som hände när temperaturen sjönk på kvällen och hur det svarade i grunden.

Slut citat

Relativ luftfuktighet vs. temperatur December - Mars

Relativ luftfuktighet vs. temperatur Augusti - November

Relativ luftfuktighet vs. temperatur April - Juli

I dessa diagram har jag lagt till kurvorna för temperatur. De följer värdena på den högra axeln i diagrammen.

Temperatur och rH verkar följa varandra tydligare i torpargrunden. Torpargrundens temperatur är precis som luftfuktigheten, mer konstant än krypgrundens.

"En tvåtusendel av ytan ska vara ventiler"

I en artikel på byggahus.se läser jag följande:

"Om man inte har en avfuktare i kryputrymmet ska det ventileras genom att man sätter ventiler i grundmurarna. Ventilerna bör ha en sammanlagd yta av en tvåtusendel av ytan i kryputrymmet och förses med insektsnät."

Min torpargrund är på 48 kvadratmeter. Alltså behöver mina ventilationshål ha en sammanlagd yta av 2,4 kvadratcentimeter (48/2000 = 0,024) Kan det verkligen stämma? Det är ju lika mycket som ett av mina ventilationshål idag.

Är det dessutom så att man generellt kan säga en tvåtusendel av ytan? Beror det inte också på hur högt grundutrymmet är? Måste ju vara skillnad på vilken ventilation man behöver i en låg torpargrund (20 cm) och en högre krypgrund (70 cm). Vore det inte bättre att ange ett mått efter vilken volym grundutrymmet har?

Artikeln i sin helhet finner ni här.

Ventilationshål i torpargrunden

Såhär ser ventilationshålen ut i torpargrunden. Kanske släpper de inte igenom tillräckligt med luft?

Här ser ni hur många ventilationshål det är i grunden: Ritning_husgrund

Analys utifrån rH-mätning

När man tittar på relativ luftfuktighet April - Juli ser man hur luftfuktigheten i torpargrunden ligger högre än i krypgrunden, men framförallt så är den mer konstant.

Min egna slutsats av detta är att ventilationen är för dålig i torpargrunden. Att kurvan för krypgrunden svänger desto mer borde ju betyda att den påverkas mer av utomhusklimatet.

Kan jag då få ner rH i torpargrunden om jag gör ventilationshålen större?

Okrypbar

Så här ser torpargrunden ut utifrån på nordöstra sidan.

Gott om utrymme är det ont om...

Torpargrunden utifrån

Här någonstans har jag tänkt göra hålet för att ta mig in i torpargrunden.

Jag kommer troligtvis själv gräva mig inåt först, för att se om det går överhuvud taget, eller om jag måste anlita nåt företag som sysslar med torrsugning.

Relativ luftfuktighet December - Mars 2009

Under vintermånaderna följer kurvorna varandra nästan identiskt.

Relativ luftfuktighet Augusti - November 2008

Här ser man hur värdena i torpargrunden och krypgrunden närmar sig varandra när hösten kommer.

Är det värmen som gör att torpargrundens värden ligger högre än krypgrundens på sommaren?

Jag kommer att lägga upp diagram där jag jämför temperatur med luftfuktigheten, för att se hur de kurvorna följer varandra.

Relativ luftfuktighet April - Juli 2008

Här ser man tydligt att när sommaren kommer så stiger rH kraftigt. Det är uppenbart att det är i torpargrunden den största risken finns.

Frågan är vad det beror på att rH ligger högre i torpargrunden än i krypgrunden? Är det för få ventiler? Är det för lite utrymme mellan mark och trossbotten?

763785 celler med data i Excel

84865 rader och 9 kolumner med mätvärden. Detta är resultatet av ett års data med information om luftfuktighet, temperatur och tidpunkt från 3 givare + inomhusenheten. Ett väldigt långt dokument att bläddra i...
Nu ska jag försöka få till några överkådliga diagram.

Trådlös hygrometer införskaffas

I början av 2008 bestämde jag mig för att införskaffa en hygrometer för att själv kunna hålla koll på den relativa luftfuktigheten i grunden. Jag kollade runt lite innan jag till slut fastnade för ett så kallat Klimatminne från Safecast.

Kraven jag hade var att det skulle vara trådlös kommunikation mellan sensorerna, anslutningsmöjligheter för 3 externa givare/sensorer, samt att värdena skulle lagras för att sedan kunna överföras till datorn. Självklart ville jag ha ett klimatminne av hög kvalitet och med så liten felmarginal som möjligt på mätvärdena. Men vill man ha en riktig proffssensor med en felmarginal på endast +- 1% så får man pröjsa 5000:-.

Produkten jag köpte är Klimatminne WS-8610 med en medföljande trådlös givare TX3-TH. Jag beställde även två extra trådlösa givare av modellen TX4. Dessa har en felmarginal på +- 5%, men ska enligt Safecast vara av bra kvalitet.

Detta klimatminne visar och loggar temperatur, luftfuktighet och daggpunkt tillsammans med exakta klockslag och datum. Var femte minut sparas värdena. Efter en stunds krånglande med att få kontakt med alla 3 sensorerna så fick jag det att fungera. Sedan har de fungerat oavbrutet. Jag har fått byta batterier i TX3:an en gång, det är det ända.

Jag har nu extremt mycket data som jag ska importera i Excel och försöka få fram lite överskådliga diagram av. Kommer publicera dem här senare.