Anticimex är inbokade

9:e juni kommer Anticimex och inspekterar torpargrunden. Jag kommer invänta deras uttalanden innan jag går vidare med projektet.

Oroväckande brunt pulver

Jag har nu kikat runt på bjälkar, syll, trossbottenbrädor och stenar för att se om det finns spår av mögel, röta eller andra fuktskador. Denna upptäckt (se bild) gör mig lite orolig då jag läst att hussvamp kan ge ifrån sig spår som ser ut som kanel. Det bruna pulvret som man kan se på stenen ser onekligen ut som kanel. Det är syllen man ser här som vilar på en av torpargrundens yttermur-stenar. Man kan också skönja nåt vitt mellan syllen och trossbotten. Det gröna som ser ut att rinna från bjälklaget förbryllar mig också. Bäst att ta hit nåt proffs som får kika på detta...

LFS - En sajt med mycket läsvärt material

Kom på att jag måste lägga ut ett länktips till en sajt där jag spenderat mycket tid. Här finns det en massa bra läsning och allt förklaras på ett enkelt och bra sätt.
Ljungby Fuktkontroll & Sanering

Vilken avfuktare passar bäst?

I bakhuvudet finns hela tiden tankarna om vilken avfuktare jag ska installera. Det finns ju en hel del ute på marknaden. Under de här åren har jag hunnit läsa och samla på mig mycket information om vilka olika typer av lösningar som finns och dess för- och nackdelar.
Vissa hävdar att kondensavfuktare är bästa alternativet. Dumt att lägga ut så pass mycket pengar på en dyrare sorptionsavfuktare lyder deras resonemang. Jag tycker dock det verkar lite bökigt med en kondensavfuktare i min grund. De är liksom inte tillverkade att passa i små grunda utrymmen. Sen måste man ju leda bort vattnet på nåt vis också.

Andra hävdar att sorptionsavfuktare är det enda rätta. De klarar, till skillnad från kondensavfuktare, att arbeta även vid lägre temperaturer. Då är det visserligen aldrig problem med fukt, så det resonemanget håller inte. Däremot så är sorptionsavfuktare beprövade och det finns många som använder dom. Men som sagt, lite dyrare i inköp och lite dyrare i drift.

Termiska avfuktare, som inte funnits på marknaden så länge tycker jag verkar som en mycket bra uppfinning. Relativt billiga i inköp och i drift. Men framförallt, inget underhåll och inte så mycket som kan gå sönder. Jag tycker även att det känns tryggt att inte behöva täppa igen ventilationen till grunden, som man måste göra när man använder sorptionsavfuktare och kondensavfuktare. Stannar avfuktaren mitt i sensommaren när man är på semester, ja då kan man räkna med att man har mögel ganska fort i sin grund. Funktionen med en termisk avfuktare blir ju ganska lik tanken hur en torpargrund fungera förr. Den håller sig torr med hjälp av uppvärmning. Nu när kvinnan inte längre är hemma och eldar i spisen hela dagarna så att murstocken värmer upp torpargrunden, känns ju denna typ av avfuktare som en värdig ersättare.

Just nu lutar det för min del åt en Acetec PD-250 eller Trygghetsvakten. Tanken är också att först täcka marken med byggplast/byggfolie. Kanske att man skulle vänta ett år innan man installerar avfuktare bara för att se hur mycket plasten hjälper?

Bilder från torpargrunden_2011_del 1

Här kommer några bilder på hur det ser ut precis innanför hålet in i torpargrunden. Det blåa som syns i underkant på några av bilderna är en pulka som jag tänkt använda för att frakta ut byggspill och annat organiskt material.

Tyvärr så är det mycket stora stenar som jag inte kommer förbi, både framåt och åt vänster. Några av dem fyller ingen funktion i grunden, så de kanske går att baxa ut.

Det blir ingen lätt match att lägga byggplast i den här grunden inte...

Hålet är upptaget!

Sådär ja! Stenen var stor, men med spakblocket var det inga problem att dra ut den. Nu är det bara att kränga på sig overallen och skyddsmasken och åla in i torpargrunden. Jag har inhandlat ett partikelfilter 3 (Sundström Partikelfilter SR 510 P3) till skyddsmasken för att vara på säkra sidan. Det ska skydda mot mögelsporer, gifter och gaser.

Nu är arbetet påbörjat!

Jag har nu bilat bort bruket runt omkring den sten som jag tänkt plocka bort. Stenen är nu frilagd och nu är det bara att dra ut den på något sätt. Vi ska försöka få om ett band och dra loss den med hjälp av ett spakblock.

2 år har gått...

Det kom lite emellan kan man säga. 2 år har gått sedan vi hade tänkt börja med projektet, mem nu är det banne mig dags! Det har legat och gnagt längst bak i huvudet länge nog. Det är ett så komplext jobb och det är inte speciellt roligt heller, men det måste göras. Nu ska vi börja med att ta oss in i torpargrunden utifrån.

Expertanalys av loggarna

Jag bad Rickard Andersson på Safecast (där jag köpte Klimatloggen) om hjälp med att analysera mina värden som jag fått fram. Han svarade snabbt och gav mig en bra generell analys.

Citat
Det är lite för dålig upplösning på statistiken för att jag ska kunna se vad som händer men jag hittar ett par fenomen.

Generellt gäller att vid samma fuktkvot så fördubblas rf vid halvering av temperaturen.

Dvs, om temperaturen ökar i krypgrunden och man inte tillför vatten så borde rf sjunka. I ett par fall gällande krypgrunden kan jag se sådan tendens men generellt så verkar de följas åt. Det innebär så vitt jag kan gissa att din luftomsättning är för hög eller att du får fukt någon annanstans ifrån.

Ett expriment kan då vara att under en vecka ställa en sensor på en liten kloss, över klossen lägga en stor (STOR, minst en drickabackstorlek) lufttät back med öppningen mot marken så det sluter tätt.
Om det blir bättre i detta kontrollerade utrymme så borde ventilationen minskas, inte ökas. Att försöka värma eller kondensera vatten för att minska luftfuktigheten borde också vara meningslöst om det svarar så snabbt på svängningar.

Eftersom även din torpargrund även följer samma mönster men är mer kontrollerad i rörelserna tror jag att man här kan göra något åt luftfuktigheten genom dränage, markfuktspärr eller kondensering.

Om man haft med utetemp som parameter hade man enkelt sätt om grunden får någon värme av mark och huskropp.
Slut citat

Tack Rickard för analys och tips!
Jag frågade därefter Rickard hur han skulle vilja ha värdena presenterade för att kunna göra en så bra analys som möjligt. Han svarade följande:

Citat
Eftersom du har 2 olika konstruktionstyper som följer olika lagar föreslår jag att du gör ett diagram för respektive grund.

Diagrammet bör inehålla temp i grund, luftfuktighet i grund, temp ute, eventuellt luftfuktighet ute.

Dom bör heller inte sträcka sig över en lägre tidsperiod än 1 vecka och du bör notera väderförhållandena i anslutning till diagrammet. (Regn, sol, stabilt)

Stora tidsserier är bara intressant om man vill titta på trenden. Blir det torrare eller fuktigare, men säger väldigt lite om vad som hände när temperaturen sjönk på kvällen och hur det svarade i grunden.

Slut citat

Relativ luftfuktighet vs. temperatur December - Mars

Relativ luftfuktighet vs. temperatur Augusti - November

Relativ luftfuktighet vs. temperatur April - Juli

I dessa diagram har jag lagt till kurvorna för temperatur. De följer värdena på den högra axeln i diagrammen.

Temperatur och rH verkar följa varandra tydligare i torpargrunden. Torpargrundens temperatur är precis som luftfuktigheten, mer konstant än krypgrundens.

"En tvåtusendel av ytan ska vara ventiler"

I en artikel på byggahus.se läser jag följande:

"Om man inte har en avfuktare i kryputrymmet ska det ventileras genom att man sätter ventiler i grundmurarna. Ventilerna bör ha en sammanlagd yta av en tvåtusendel av ytan i kryputrymmet och förses med insektsnät."

Min torpargrund är på 48 kvadratmeter. Alltså behöver mina ventilationshål ha en sammanlagd yta av 2,4 kvadratcentimeter (48/2000 = 0,024) Kan det verkligen stämma? Det är ju lika mycket som ett av mina ventilationshål idag.

Är det dessutom så att man generellt kan säga en tvåtusendel av ytan? Beror det inte också på hur högt grundutrymmet är? Måste ju vara skillnad på vilken ventilation man behöver i en låg torpargrund (20 cm) och en högre krypgrund (70 cm). Vore det inte bättre att ange ett mått efter vilken volym grundutrymmet har?

Artikeln i sin helhet finner ni här.

Ventilationshål i torpargrunden

Såhär ser ventilationshålen ut i torpargrunden. Kanske släpper de inte igenom tillräckligt med luft?

Här ser ni hur många ventilationshål det är i grunden: Ritning_husgrund